Vilket värde har kunskap? – Kunskapsblogg del 4

Forskningen kring kunskap har i huvudsak handlat om den kunskap vi kallar vetande. Men väldigt lite har handlat om den de mer praktiska kunskaperna, alltså det vi kan och förstår. Det är egentligen lite konstigt, eftersom det är de praktiska kunskaperna vi möter i vardagen.

Läs del 1, del 2 och del 3 av Jonas kunskapsserie.

Praktiska kunskapers värde

Om vi därför börjar besvara frågan i rubriken utifrån de praktiska kunskapernas värde (det vi kan och förstår) så inser vi kanske att värdet skapas i det resultat som kunskaperna medför. Om du ska anlita en hantverkare så vill du ju att arbetet blir gjort på bästa och mest värdefulla sätt och det som avgör är hur duktig hantverkaren är. Duktigheten är ett mått på de praktiska kunskaperna, tänker jag.

Filosofer har diskuterat detta sedan Platons dagar eftersom man redan under antiken funderade över kunskapers värde. Har exempelvis ett råd som är grundat på kunskap ett större värde än ett råd som ges helt slumpmässigt, om båda råden leder till samma konsekvenser? Frågeställningen går tillbaka till Platons dialog Menon.

För att undvika sådana spetsfundigheter kan vi i stället rikta blicken mot de mer komplexa praktiska kunskaperna. Enkelt uttryckt kan man säga att värdet på sådana kunskaper avgörs av vilket djup kunskaperna har. Ju djupare kunskaperna är, desto högre värde har de. Djupet hänger också ihop med den ansträngning som personen gjort för att anskaffa kunskaperna.

Detta borde vara ganska oproblematiskt att säga och de flesta av oss kan inse att man kan vara olika skicklig i sitt yrke. Ett gott råd från en duktig hantverkare blir då mer värt än ett som någon bara hittar på. Varför? Om inte annat för att vi kan ställa följdfrågor och få flera tips.

Men då uppstår ett annat problem för oss. Det finns nämligen sällan enbart bara ett enda sätt att göra saker på. Man kan renovera ett kök eller badrum på en rad olika sätt. Vilket är det bästa? Det är inte alltid så lätt att avgöra och olika experter säger ibland helt olika saker.

Man kan på motsvarande sätt gå ner i vikt eller bygga kondition med många olika metoder. Man kan också bygga bilar och andra fordon med olika tekniker och det går som bekant att uppfostra barn med stor variation i metodiken.

I vissa fall är det alltså svårt att avgöra värdet av en praktisk kunskap, eftersom det kan finnas alternativa sätt att utföra något på, att nå ett önskat resultat.

Vad är det då som avgör vilken kunskap som är mest värd? Ibland hamnar våra kunskaper och deras värde på kollisionskurs med varandra och det som då avgör vad som är bäst (mest värt) går ofta att debattera. Jag tror att vi alla stöter på sådana situationer både i vardagen och i jobbet, när vi diskuterar alternativa handlingssätt och inte är överens om vilken metod (kunskap) som är bäst.

Ett problem är också att vi sällan grundar våra värderingar på välgrundade beslut, där vi faktiskt vet (snarare än tror) vad som är sant. Snarare tenderar vi att titta på vad andra tyckt och fattar mer känslomässiga beslut. Vi bestämmer utifrån om rådet verkar vederhäftigt eller kanske bara om vi gillar den som gav oss rådet.

Det är så vi människor fungerar. Ibland väljer vi en bok efter omslaget, snarare efter vilken författare som faktiskt är bäst. Våra urvalsmetoder är helt enkelt väldigt trubbiga!

För en AI som ska avgöra värdet på dess praktiska kunskaper måste detta vara oerhört förvirrande. När den tagit fram den oantastligt bästa sättet för hur man lagar en Korv Stroganoff, så kommer en del av oss ändå att säga att vi inte gillar resultatet. Det bästa värdet för AI:n är ändå inte det bästa.

Situationsanpassade kunskapers värde

Om världens bästa tandläkare inte kan laga dina tänder, vilket värde har kunskaperna då? Tandläkaren har tio miljoner likes! Förmodligen spelar det väldigt liten roll, eftersom du vill ha hjälp och inte får någon. Så kunskaperna är i sig inte tillräckliga, de är också kopplade till en viss situation och en viss användning.

I arbetslivet finns motsvarande problematik. Även om du är professor och världsledande inom ett område så kanske det inte är tillräckligt för att få jobbet. Dina kunskaper är inte tillräckliga för just den här arbetsgivaren har krav som du inte kan matcha.

Problemet för en AI blir här att lära sig anpassa sina kunskaper och färdigheter till rätt situation. Den måste inte bara kunna förstå situationen och den kunskap som är mest lämplig, utan den måste också förstå vilken kunskap som är mest värd där och då.

Värdet beror dessutom inte bara på det som ryms inom riktighetsvillkoret (det som är sant), utan också på vad du tycker och vad som är bäst för dig. För AI:n blir detta en utmaning, eftersom dina beslut inte alltid är välgrundade och beror på hur du mår och vad du för dagen känner för.

Teoretiska kunskapers värde

Om de praktiska kunskaperna är en aning godtyckliga så är det på sätt och vis enklare med de teoretiska kunskaperna. För när det gäller vetande så handlar det om sanning och det som är sant borde ha ett värde som höjer sig över värdet på det som inte är sant.

Ju mer sann min kunskap om Andra världskriget är desto större värde har den. Ju mer sann kunskap jag har desto mer kan jag och desto mer värdefulla är mina kunskaper. Det är därför man anlitar experter som får uttala sig i media, eftersom de antas ha mer sann kunskap än gemene man.

För en AI kommer detta att vara klart som korvspad. Här är vi överens. Men hur ska vi då göra med de människor som avfärdar till synes sann kunskap utan närmare motivering och introducerar sin egen sanning? Den är mindre sann men presenteras som mer sann!

En AI behöver kunna hantera sannings- och faktaresistens då den kommunicerar med människor. Den kommer behöva förstå hur människor väljer vilken sanning och vilket värde de behagar. Deras motiv styr deras syn på kunskap. Det går för oss människor alltid att förkasta till synes sann kunskap med en axelryckning och vi är på det viset ganska konstiga varelser.

Intrinsikalt och instrumentellt värde

En annan fråga som sysselsatt filosofer sedan urminnes tider är vilka kunskaper som har ett inneboende (intrinsikalt) värde och vilka som enbart har ett värde i förhållande till något annat. Den senare kallas ofta instrumentellt värde.

Att praktiska kunskaper har ett instrumentellt värde tycker nog de flesta av oss. Värdet beror på den effekt kunskaperna leder till, exempelvis att tandläkarens expertis innebär att dina tänder blir lagade.

Men har tandläkarens kunskaper något värde om det inte finns några tänder att laga? Kanske inte lika stort värde. Det är lite som att kunna prata ett språk men vara helt ensam i världen om det. Vad är värdet på sådana kunskaper? Inte så högt, tycker nog de flesta av oss. Kunskaperna saknar inneboende (intrinsikalt) värde och värdet är enbart instrumentellt.

Intrinsikalt värde är sådant som finns oberoende av den eventuella effekt eller användning som kunskapen har. Kunskapen om Gud har genom historien setts som sådan och de flesta som tror på Gud skulle nog hålla med om att det inte spelar någon roll om denna kunskap helt saknar instrumentellt värde.

I vårt utbildningssystem finns också en liknande värdering av olika discipliner. Kunskaper om matematik och andra naturvetenskaper brukar ses som mer värdefulla än kunskaper om Star Trek eller impressionismens samlade verk. Eller filosofi för den delen.

Hur man ser på kunskapers inneboende värde handlar alltså om hur man rangordnar olika kunskaper. Hur man svarar avslöjar ganska mycket om vem man är och vilken situation man befinner sig i eftersom synen på kunskap mycket handlar om vilka värderingar man har och vad man själv har för perspektiv.

Sådant behöver en AI kunna förstå. Det finns gott om litteratur inom science fiction-genren som handlar om vad som händer när en AI gör en annan värdering än oss människor av kunskapers intrinsikala och instrumentella värde. Resultaten blir ibland dråpliga och ibland dödliga.

AI-forskningen har också uppmärksammat problemet. AI-forskaren Nick Boström har presenterat följande exempel: Om en AI får instruktionen att tillverka så många gem som möjligt så måste vi kunna se till så att detta inte går över styr. En AI som ser gemtillverkning som det mest värdefulla kommer nämligen kunna se människan som ett hinder. Genom att ta bort människan från planeten kommer produktionen av gem kunna bli som mest effektiv och värdefull.

Därför måste vi på något sätt kunna styra hur AI:n värderar olika kunskaper och mål så att de harmoniserar med våra värderingar.

Läs del 1, del 2 och del 3 av Jonas kunskapsserie.