Ett år som konsult på Castra

För ungefär ett år sedan besökte jag Castra för en anställningsintervju. Jag var ganska sliten efter lite för många år som ensamföretagare, men jag hade fortfarande kvar en del av min naturliga optimism och energi. Som tur var för mig, träffade jag ett gäng människor som gjorde den extra ansträngningen att titta under den något luggslitna ytan.

Det är vanligt bland konsultbolag att konsulter måste ha med sig ett uppdrag in för att bli anställda. Det minskar den ekonomiska risken för företaget betydligt. Man har inte råd att ta in en konsult som sedan sitter utan uppdrag i ett halvår. I praktiken brukar det här betyda att konsulten måste sälja in sig själv, utan stöd från företaget.

Det märktes snabbt att Castra var annorlunda. Niklas, som arbetar med försäljning och rekrytering, lade ner ett stort jobb på att hjälpa mig göra min CV attraktivare och hjälpa mig leta uppdrag. Naturligtvis var jag starkt motiverad. Jag var rejält trött på att arbeta ensam och jag ville ha uppdrag. Det är lätt att ge järnet när man känner att det verkligen finns någon som står på ens sida, både i ord och i handling.

En av de första saker som hände var att min CV fick en rejäl makeover. Tekniska termer åkte ut och mer av min personlighet åkte in. Jag var inte helt säker på att det var en bra idé att min personlighet syntes mer, men jag övertygades om att det var värt att göra ändringarna, och de hade rätt. Jag började hänga på Castra för att leta jobb och umgås med mina, som jag hoppades, framtida kollegor.

Det fungerade! Ganska snart hade jag en liten lista med prospekt och det var mest en fråga om vilken kund som skulle hinna hyra in mig först.

Jag fick mitt första uppdrag som anställd på Castra alldeles i slutet på semestrarna sommaren 2018. Niklas blev min närmaste chef, vilket jag tror innebar en del nya utmaningar. Han var nog inte van vid en konsult som går så mycket upp i jobbet att han glömmer hämta ut lönen…Ok, det var bara en gång, precis i början, innan jag hade bestämt mig för hur mycket jag ville ha i lön.

Ja, du läste rätt! Liksom andra konsulter på Castra satte jag min egen lön. Vi kommer till det alldeles strax…

Frihet under ansvar

Det finns en del frågor som alla konsultbolag kämpar med. Personalomsättning, till exempel. Det är nödvändigt att skapa sammanhållning, av både ekonomiska och sociala skäl. Att anställa någon tar tid och energi, och kostar en hel del pengar. Tränar man och utbildar personen, kostar det ännu mer. Det betyder att när en anställd konsult slutar är det en rejäl investering som vandrar iväg.

Dessutom vill man på bra konsultbolag, liksom på alla andra bra företag, att de anställda ska må bra och känna sig hemma på företaget. Det handlar inte bara om sammanhållning av ekonomiska skäl. Det finns ett egenvärde i att anställda mår bra och trivs.

Trivsel är förstås en rejäl utmaning när de anställda är ute på uppdrag hos kund en stor del av tiden. Hur bygger man sociala band med människor man inte träffar så ofta?

I mitt fall plockade Castra rejält med pluspoäng redan från start. De engagerade sig, så det var naturligt för mig att engagera mig tillbaka.

Castra har ett system där den anställde (inom rimliga gränser) sätter sin egen lön, fattar beslut om försäkringar, pensionssparande osv. Det här gör att det finns praktiska anledningar att hålla kontakten och träffas redan från början.

Jag blev också tillfrågad om jag ville delta i Castras Advisory Board, och bli delägare i Castra, vilket jag tyckte var bra idéer. Det är naturligt för mig att engagera mig och tack vare att jag hade ett långvarigt uppdrag, och Castras stöd, kände jag mig mer energisk än på mycket länge.

Arbetet i Advisory Board har sedan skapat fler tillfällen att umgås med kollegor under trevliga, avslappade former men med målet att bygga och utveckla företaget.

Jag upptäckte ganska snart att man faktiskt lyssnar under Advisory Board-möten. Vill man ha igenom någonting kräver det förstås att man engagerar sig mer än på bara mötena, men det är så jag vill ha det. Det skapar ett naturligt filter mot idéer som inte engagerar, medan de idéer som har dragkraft faktiskt kan slå igenom i verksamheten.

Just nu finns tusen och en saker att göra i organisationen. En del är stora och hemliga, en del är små, och helt okay att skriva om, till exempel att jag skriver den här artikeln.

Jag har skrivit sedan i tonåren, och har jobbat professionellt både som teknikinformatör, redaktör, och journalist. Dessutom har jag skrivit flera böcker och har ett par egna bloggar som jag håller igång.

Det är ganska naturligt att dra nytta av skrivglädjen även för Castras räkning, vilket leder till att jag från och med nu kommer att skriva för Castras blogg. Naturligtvis är inte skriva för en blogg en “bonding experience” för alla människor, men för mig funkar det.

För en expertkonsult är det ganska naturligt att man skriver, gör videos och håller föredrag. Är man några stycken som gör det går det att hålla hög kvalitet, utan att det blir stressigt. Jag hoppas hitta fler på Castra som är intresserade av att bygga den typen av verksamhet. Gör man det rätt, är det inte bara kul, utan ger täckningsbidrag till verksamheten, samtidigt som det sprider medvetenheten om att här finns ett gäng människor som är intresserade av vad de gör, och som det faktiskt går att konsultera.

Castras Frihet-Under-Ansvar-modell passar mig bra. Det är en modell som kräver en hel del arbete från företagsledningens sida för att skapa en grogrund för engagemang och samhörighet. Sedan hänger det förstås också på oss anställda hur väl det fungerar i praktiken. Finns det en kärna av människor som engagerar sig, finns det inga gränser för hur långt man kan nå.

Ett år senare

Nu har jag varit på Castra i drygt ett år. Utöver det vanliga arbetet för kunder har jag utvecklat ett nytt, enkelt sätt att mäta effekten av beroenden i projekt, Dependency Jar. Jag har också gjort en prototyp av en process-simulator, för att kunna testa effekterna av vissa management-beslut innan besluten tas, och inte kan göras ogjorda.

Jag arbetar också på ett sätt att förbättra intern kommunikation och organisationellt minne och lärande, vilket jag hoppas ska bli till nytta för både Castra och Castras kunder. Vi testar på oss själva först så att vi verkligen vet vad som fungerar när vi går ut till kunder.

Villighet att hjälpa andra för det gemensamma bästa, inklusive väldigt professionell hantering av införsäljning och uppdrag, aktivt arbete mot åldersdiskriminering och andra typer av diskriminering, stort engagemang och villighet att experimentera med, och ta till sig, nya lösningar bidrar till att jag tycker om mitt arbete.

Sedan hjälpte det förstås att det första uppdraget jag fick var ett riktigt kanonuppdrag. Intressanta arbetsuppgifter och kollegor som gjorde det roligt att gå till jobbet.

Blir nästa år med Castra lika spännande och roligt som det första? Jag hoppas det. Som det ser ut nu finns det goda möjligheter att det blir ännu bättre.